Tillväxt, välfärd och miljö

Måste man som miljöaktivist vara kritisk till tillväxt? Inte nödvändigtvis, men vad hållbar tillväxt egentligen är, är inte självklart.

Efter att i flera år ha legat i dvala kom miljöfrågorna i höstas upp på den politiska och mediala dagordningen. Internationellt bidrog en rapport från Världsbankens tidigare chefsekonom, Sir Nicholas Stern, till det ökade intresset. Den så kallade Sternrapporten talar om vikten av att tackla framför allt växthuseffekten. Om inte kommer såväl de ekologiska som mänskliga och ekonomiska konsekvenserna att bli förödande. Att sätta in kraftfulla åtgärder för att begränsa den tilltagande växthuseffekten skulle däremot bara kosta bråkdelen så mycket. En slutsats från rapporten blir att man inte kan hoppas på att ekonomisk tillväxt automatiskt ska lösa miljöproblemen. Att aktivt motverka miljöförstöring kan däremot vara ytterst lönsamt.

Storbritanniens premiärminister Tony Blair tog helhjärtat till sig Sternrapportens budskap. Detta gav den politisk tyngd och gjorde att budskapet spred sig som en löpeld. I Sverige har miljödebatten fått ytterligare bränsle genom SVT:s storsatsning Planeten som sändes i höstas. Omfattningen av de globala miljöproblemen – från storskalig utrotning av arter och stigande havsnivåer till spridning av miljögifter – nådde en bred och till stora delar ny publik. Samma tidningar som för inte länge sedan hade upprop mot bensinskattehöjningar krävde nu krafttag mot koldioxidutsläpp. För de som studerat miljöfrågor var flera av de forskare som uttalade sig i programmet välbekanta. En av dem som fick mycket utrymme var Robert Costanza, en av världens ledande ekologiska ekonomer.

Som professor i systemekologi tröttnade Costanza i slutet av 80-talet på att hans egen disciplin inte svarade på de stora och viktiga frågorna om global överlevnad. Tillsammans med några likasinnade ekologer och nationalekonomer tog han initiativ till ett nytt ämne – en korsbefruktning mellan olika discipliner. Ekologisk ekonomi hade sett dagens ljus. Återkommande i Costanzas och många andra ekologiska ekonomers forskning, är en kritisk syn på ekonomisk tillväxt som lösning på såväl välfärds- som miljöproblem. Andra hade tidigare framfört liknade kritik. Störst uppmärksamhet rönte Romklubben med sin bok "Tillväxtens gränser" (1972) men även andra forskare och författare var tongivande.

Välfärd och ekonomisk tillväxt

I boken "Small is Beautiful – economics as if people mattered" (1973) presenterar ekonomen E. F. Schumacher sin tillväxtkritik och en syn på ekonomin där människan och hennes behov sätts i centrum. Schumacher menar, liksom Costanza, att tillväxt inte alltid är av godo, vilket däremot är underförstått inom konventionell neoklassisk nationalekonomi. Det är inte troligt att välfärden i ett land ökar om konsumtionen av alkohol, schamporeklam och vapen stiger. Parallellt med de senaste årtiondenas ekonomiska tillväxt har skilsmässofrekvensen och ungdomsbrottsligheten ökat. Antalet hushåll utan fast inkomst har ökat samtidigt som övertidsarbetet hos dem som har arbete ökar.

Flera ekologiska ekonomer har intresserat sig för att ta fram mer rättvisande mått på framgång än länders Bruttonationalprodukt (BNP). Ett av de mer avancerade försöken att konstruera en indikator på ekonomisk välfärd och ett alternativ till BNP är Index of Sustainable Economic Welfare (ISEW). Upphovsman är ekonomen Herman Daly, även han känd från TV-serien Planeten. ISEW är ett försök att mäta den ekonomiska aktivitet som leder till ökad livskvalitet. Indexet väger samman nitton faktorer varav flera även är viktiga i BNP. Avdrag görs för till exempel luftföroreningar medan obetalt hushållsarbete läggs till. Man försöker även ta hänsyn till sociala orättvisor och förbrukning av naturresurser. Måttet har sina brister men att anta att en utveckling eller tillväxt enligt ISEW är "mer hållbar" än ekonomisk tillväxt i BNP-termer är dock rimligt då fler aspekter vägs in.

Hållbar tillväxt tveeggat begrepp

Detta knyter an till diskussionen kring "hållbar tillväxt". Detta märkliga begrepp, som kritiserades redan 1992 av Herman Daly, har idag i det offentliga Sverige fått två helt olika betydelser. Å ena sidan har vi skrifter om EU:s Lissabon-strategi ("VM i hållbar tillväxt") och regionala tillväxtavtal ("Målet är hållbar tillväxt") från Finans- och Näringsdepartementen som utgår från traditionell ekonomisk tillväxtteori och behandlar miljöpåverkan som något som miljöpolitiken kan ta hand om i efterhand. Skrifter från Miljödepartementet, å andra sidan, har en integrerad syn på hur ekonomisk, social och miljömässig utveckling hänger ihop. Strategier för ekonomisk tillväxt ska utgå från kunskap om vad som är långsiktigt ekologiskt hållbart. Om målet är just "hållbar tillväxt" borde Miljödepartementets tolkning vara den självklart.

Men det räcker inte med kunskap. Större förändringar och politisk vilja behövs. Det är ett av huvudbudskapen i en stor FN-studie om det globala miljötillståndet (Millennium Ecosystem Assessment) lyder: "Det går att vända den pågående utarmningen av ekosystemen och samtidigt tillgodose den ökade efterfrågan på mat, vatten, trä m m. Detta kräver betydande politiska och institutionella reformer, men dessa lyser med sin frånvaro idag."

Med hjälp av små ändringar här och där hoppas beslutsfattare nå en hållbar utveckling. Men att nå ett hållbart samhälle utan större förändringar i livsstil och produktions- och konsumtionsmönster, utan omfattande materiella uppoffringar är ett budskap som är politiskt attraktivt. För att nå ända fram behövs betydligt mer än så. Kanske att den senaste tidens ekologiska larmklockor har berett väg för verkliga, konstruktiva förändringar.

Markus Larsson undervisar i ekologisk ekonomi vid Centrum för tvärvetenskaplig forskning, CTM, vid Stockholms universitet, och doktorerar i samma ämne vid Mälardalens högskola i Västerås. Thomas Hahn är forskare i ekologisk ekonomi vid CTM. Tillsammans kommer de senare i år ut med en lärobok i ekologisk ekonomi på Studentlitteratur förlag.

Tips 1: Vill ni lära er mer om ISEW, jämföra ISEW med BNP och själva se hur era egna värderingar påverkar ISEW över tiden finns en bra mjukvara här: www.foe.co.uk/campaigns/sustainable_development/progress/
Tips 2: Sternraporten finns att ladda ner här: http://news.bbc.co.uk/2/hi/business/6098362.stm

Tips 3: Ekologisk ekonomi kan läsas bland annat på Mälardalens högskola,

www.mdh.se, och Stockholms universitet, www.su.se.