Tvärdrag | vårt politiska och moraliska ansvar är deras rädsla

Mikael M Karlsson:

Erkänn Palestina

Vad hände med oss medan vi försvarade det öppna samhället? Tio år har gått sedan den elfte september 2011 när två flygplan med monstruös brutalitet men bildmässigt effektivt störtade två höghus till grunden. Tusentals människors död. Därefter förändrades världen. Miljontals människor har dött i dess utsträckning. Krig, övervakning men också ett slags politiskt skifte som både gav oss jasminrevolt, FRA och islamofobi. Medan politikerna sade sig försvara det öppna samhället.

Resonans 2011-11-14 / 4 kommentarer

Människor samlades återigen under facklorna. I den ljumma höstkvällen var vi många som mindes offren, påmindes om skräcken men framför allt kampen och hoppet. Kristallnatten den 9 november i år var mer påtaglig, framförallt för den unga arbetarrörelsen och i synnerhet för den unga socialdemokratin.
Från Tyskland 1938 till Stockholm 1991, Malmö 2010 och Norge 2011 går det en röd tråd. I tider av ekonomisk och social oro är det minoriteter och rörelser som kämpar för jämlikhet och likabehandling som drabbas först. Just därför är det viktigt för oss att också stå enade, det är ett slitet ord men det tål att upprepas.

Vi inom arbetarrörelsen måste hitta de gemensamma nämnarna som kan få vårt budskap att nå genom diset av brun sörja som dominerar den politiska debatten. Det gäller frågor som framför allt rör fördelningen av resurser i samhället.
Den ekonomiska fördelningen mellan män och kvinnor, mellan de som äger arbetsplatser och de som arbetar på dem, mellan infödda och invandrade medmänniskor. Alltså en tydlig klassutjämningspolitik, men jämlikhet handlar också om att förändra samhällslivets kultur i demokratisk riktning.
Vi måste krossa fördomar och attityder hos våra offentliga verksamheter, myndigheter och inom det privata näringslivet. Det kräver att likabehandlings- och jämställdhetsarbetet ständigt är närvarande på alla nivåer i samhället.
Jämlikheten är tätt kopplad till vilken välfärd vi anser oss ha råd med.

Vilken livskvalitet tillåter vi oss själva ha? Vilken förmåga har vi för att få alla att delta i samhällsdemokratin när det saknas lärare, sjuksköterskor, läkare, socionomer, psykologer och massa andra välfärdsarbetare?
Det finns möjlighet att både skapa god kvalitet i välfärden och arbetsplatser för många som i dag saknar både välfärd och arbete.
Därför vill SSU nationellt anställa 200 000 välfärdsarbetare. Det är det ungefärliga antalet jobb som anses ha försvunnit efter 90-talets nedskärningar i den gemensamma sektorn.
Med detta visar vi att SSU på allvar vill förbättra välfärden och skapa jämlika förutsättningar för alla.
Fascisternas rädsla för jämlikhet gör socialister till deras främsta fiender, därför är det också enbart arbetarrörelsen som kan trycka tillbaka dessa mörka krafter. I dag tar alla unga socialister på sig det ansvaret med AUFs röda flamma brinnande inom oss.

Riad Aliefendic

Dela |

"Det går inte att bortse i från att makt har att göra med pengar - EGNA pengar. Att man måste göra allt för att kvinnor ska ha lika möjligheter att ta del av den inkomstbringande sfären av samhället är så självklart att det tar emot att skriva det."

På bloggen Ansats kommenterar Klara Nordström Elise Claeson i SvD - Claeson skriver om den kvinnliga konsumtionsmakten och att kvinnan i de flesta fall har sista ordet gällande inköp till gemensam familj. Hon ifrågasätter vidare varför makten i bolagsstyrelser ska vara den enda makten som räknas, som att ursäkta den idag givna maktstrukturen.
Resonans / 1 kommentar

Tvärdrag om världen efter 11 september

I höst är det tio år sedan 11 september, världen är sig inte lik. Den har brutaliserats, det är ett ständigt pågende krig mot terorismen - Sverige och resten av västvärlden är försatt i ett evigt krigstillstånd. På hemmaplan ökar osäkerheten och klyftorna, vi bygger oss allt högre murar runt våra liv och omvärlden. Tvärdrags nästa tema nummer kommer handla om detta mörka decenium. Deadline 27 maj.
Resonans

Det som hände första september

Jag hade varit på en personalfest för Coop. På Kistamässan samlades flera hundra Coopanställda från hela landet. Det var trevligt. Mat, dryck, underhållning kombinerat med information och pepp från företagsledningen. Många av oss som bodde i Stockholm var sugna på att fortsätta efter att mässan stängt vid 23.00. Vi åkte med bussen in till stan. Ett gäng bestående av några från Coop Liljeholmen och några andra gick ner mot Vasagatan efter att den chartrade bussen stannat vid Cityterminalen. Vi hamnade på Laughing Duck på Vasagatan, mittemot gamla postterminalen, kvarteret bredvid Centralstationen. (Vasagatan 7 efter att ha tittat på Eniro.)

Klockan var cirka 12. Vid fråga fick vi veta att de hade öppet till 03, det kändes bra. Trots viss berusning kom alla in. Alla, förutom en, fick beställa i baren och alla satte sig vid borden och fortsatte festen. Vi drack öl, vin, några drack drinkar och alla hade det trevligt. Det verkade som ett bra beslut att ha tagit sig dit. Vi satt och hade det trevligt i någon timme.

Eter ett tag fick många lite mycket innanför västen och det var dags att ta sig hem. Min bror, Jonatan, gick ut för att röka. I samband med detta fick han veta att han inte fick komma in igen för att han druckit för mycket. Detta accepterade han och stannade utanför. Jag, äldre bror, gick ut för att säga hej då till honom. När jag gick ut fick jag veta att även jag druckit för mycket. Jag frågade då om jag fick gå in och hämta min väska vilket jag fick och gick därefter ut för att hålla min bror sällskap. Klockan var nu uppskattningsvis ca 1.30-2.00. Vi stod och skroderade, påverkade av alkoholen. Min bror gjorde vissa verbala utbrott mot vakterna som portat honom och jag försökte hejda honom. Utbrotten var mest av formen bitterhet för att man blivit utslängd än formulerade angrepp mot enskild person. Något sådant hörde jag inte alls. Detta pågick under cirka tio minuter. Plötsligt fick ena vakten nog. Möjligen kan detta ha eggats av något ord eller angrepp. Jag minns inte. Jag försökte lugna min bror och tänkte precis innan vakten angrep säga åt honom att vi skulle gå till Max, i samma kvarter, för att äta hamburgare. Jag vet inte om stället var öppet, men jag ville komma från krogen.

Då kom ena vakten rusande mot oss,
Resonans

TILLVÄXT? NEJ TACK!

Det här är ett pressmeddelande som följer. Debatt om tillväxtens logik kommer vara en del av Stockholms kulturnatt. Tvärdrag gör gemensam sak med Orionteatern,
Effekt magasin, Cogito och Ordfront magasin på Orionteatern natten den 24 april med start klockan 18. Under denna kväll kommer det vara boksläpp för Vårt sätt att leva tillsammans kommer att ändras, ett samarbete mellan Tvärdrag, Cogito och CMS.
Resonans / 5 kommentarer

Betongliberalerna slår till mot barnen

Barns rättigheter och integritet är inte mycket värt hos statsminister Reinfeldt. Nu ska mellanstadiebarn tvingas att urinera i en kopp då staten misstänker dem för drogförbrukning. Missbruk av narkotika är ett socialt problem och det är socialtjänstens ansvar. Lagrådet instämmer. Riad Aliefendic, redaktionskommittén skriver här om hur den parlamentariska makten lätt hamnar i fel händer.
Resonans