Text från Tvärdrag 2010 / 1
tema: Efter tillväxten

Ingenting kan växa och växa för evigt, men när det gäller ekonomin tror vi det nog lite till mans. Hur skulle en modern välfärdsstat med jämlikhet och välstånd men utan oljeberoende och tom tillväxt kunna se ut? Skulle inte ett sådant samhälle kunna vara bättre?

Buss mot Östersund

På en buss förbi Trängsviken väcks funderingar kring tillväxt och vad det egentligen som borde växa och hur vi borde använda vår politiska vilja. Linnea Swedenmark sitter i Tvärdrags redaktionskommitté och åkte på den bussen.
Publikation

Brutaliteten på arbetslivets område

Nyliberalismen griper kring sig. David Eklind som är facklig-politisk ombudsman på Handelsanställdas förbund har läst en viktig bok om hur det gick till.
Publikation

Tillväxtens fiender

Tvärdrag bjöd in humanekologen Alf Hornborg, tidigare miljöministern och ekonomhistorikern Lena Sommestad, ekologen och författaren Stefan Edman och SSU-aktivisten Emma Lindqvist till ett samtal om tillväxtens framtid. Sara Karlsson i Tvärdrags redaktion undersöker vad som är problemet med tillväxt som överideologi.
Publikation

Pyramidspelet

Kajsa Borgnäs har skrivit ett mindre epos över vad vi gör mer vårt överflöd i en pyramid av ord. Alla slåss mot alla och all konkurrens är bra konkurrens i en värld där 6 miljarder människor tillsammans inte hela tiden får det bättre.
Publikation

Socialdemokratins (sista)chans?

Finns en ny socialdemokratisk berättelse i en nödvändig tillväxtkritik? Är kortare arbetstid, längre semester och ökad jämlikhet - istället för konsumtion - svaret på rörelsens dåliga självförtroende och för- bindelsen med framtiden. I grund och botten handlar det om en ny syn på moderniteten, menar Daniel Suhonen.

Andra texter:

Klä er rätt

Kläder är aktuellt för tillfället. Paret Reinfeldts klädfadäs i Kina har lagts till handlingarna men vänsterprofilen Göran Greider, chefredaktör på DalaDemokraten och Barbro Hedvall från DN:s ledarsida har tillsammans skrivit en bok om kläder och makt, Mode och Politik.

Belinda Olsson konstaterade i en krönika i Aftonbladet att Greiders (och andra vänsterkillars) påstådda ointresse för kläder och mode på något underligt sätt uttrycks på precis samma sätt. Samma slarviga skäggstubb, samma solkiga t-shirts och samma flanellskjorta. Olsson har såklart rätt, icke-mode är i allra högsta grad ett mode, precis som annat mode. Det borde Greider också inse.

Men visst behövs debatten om mode, och debatten har förts, ofta i väldigt högt tonläge. Det finns mycket moralisk (moralistisk) kritik mot de som gillar att lägga ner stora pengar på att se ut på ett sätt som passar förväntningarna. För det är ju det mode handlar om, att anpassa sin klädstil till de förväntningtar som finns på en i olika sociala grupper. Emo eller advokat. Visst kan det för en annan kännas lite konstigt att lägga ner tiotusentas kronor på en festklänning eller ett par skor, något som Martina Bonnier just skrivit en bok om. Eller för den sakens skull, en väska. Men kritiken ska naturligtvis inte riktas mot de enskilda konsumenterna (oftast kvinnor av någon anledning...). Kritiken bör här riktas mot klädindustrin, och faktum är att dyra kläder har högre sannolikhet att vara tillverkade under hyggliga villkor. Kritik måste också riktas mot modeskaparna som, på ett sätt som känns extra tydligt nu när Sex and the City-filmen just släppts, bekräftar traditionella könsuppfattningar. Hur radikal man än vill kalla sig som modeskapare är faktum fortfarande att män klär sig i byxor, kvinnor i kjol. Isärhållandet mellan dam- och herrmode är lika strikt som någonsin även om vardagsmodet är mer androgynt.

Mode är inget fenomen som i sig måste ifrågasättas, subkulturer, sociala grupperingar och personlig stil måste få uttryckas. Gärna via kläderna, såväl Greider med flanellskjortan som Bonnier med tiotusenkronorsklänningen. Sätt istället industrin och andra modematkhavare under luppen. Vem är det som bestämmer vad vi ska tycka är snyggt? Vem upprätthåller åtskillnaden mellan mäns och kvinnors mode?

Och som sagt, sannolikheten är nog större att Greiders flanellskjorta är tllverkad i en kinesisk sweatshop än att Bonniers festklänning är det.
Resonans

Brasiliens röda seger!

Medan läget för den europeiska socialdemokratin känns som höstvädret denna helg: klarblått och stelfruset kan man kasta blickarna till den kontinent där vänstern faktiskt går segrande fram - Latinamerika. Artikeln tidigare publicerad i Östra småland.
Resonans

Människor och grävmaskiner

En bil brinner, några kvinnor gråter och nyhetsankaret meddelar att tio personer har omkommit och minst trettio har skadats efter det senaste i raden av självmordsattentat. På några sekunder är det klart. Nyhetsankaret har gjort sin samhälleliga plikt och kan nu andas ut, le och presentera sportresultaten.
Recension

Dagsvers 6 mars 2010. Tillägnad Mikael Damberg och länets socialdemokrater

Valfrihet

sol
vår
revolt

eller

pigavdrag
smolk
valförlust

Tillägnad Mikael Damberg och länets socialdemokrater.

Daniel Suhonen
Resonans

Reinfeldt bara suckar åt unga långtidsarbetslösa

Vi skriver augusti 2010. Fredrik Reinfeldt besöker långtidsarbetslösa i Eskilstuna för att ta del av deras historier. Kristina Gunnarsson från Studie Ett är med och det är i hennes radioreportage som statsministerns suckar hörs så tydligt. Hon blir tvungen att söka upp honom i efterhand för att fråga om dessa suckar, för att berätta för statsministern om vilket kallt intryck han gav. Som om att han inte lyssnade, inte förstod, inte var intresserad. En gissning är att så också är fallet. De långtidsarbetslösa i Eskilstuna, deras historier går inte ihop med statsministerns glättiga Täbyverklighet. Här kan man lyssna på Studio Ett i sin helhet.

Läs Maja Nordström som i en debattartikel idag publicerad på SVT Debatt utvecklar statsministerns suckande och följer upp hans arbetslinje.
Resonans