
Tvärdrag 2011 / 3
tema: Det mörka decenniet
Vad hände med oss medan vi försvarade det öppna samhället?
Tio år har gått sedan den elfte september 2011 när två flygplan med monstruös brutalitet men bildmässigt effektivt störtade två höghus till grunden. Tusentals människors död. Därefter förändrades världen. Miljontals människor har dött i dess utsträckning. Krig, övervakning men också ett slags politiskt skifte som både gav oss jasminrevolt, FRA och islamofobi. Medan politikerna sade sig försvara det öppna samhället.
Resonans 2010-02-11
Jämlikheten måste praktiseras
Om arbetarrörelsen ska ha kvar ett uns av trovärdighet måste den slåss för jämlikheten. Men faktum är att det var länge sedan jämlikheten stod högst upp på den politiska dagordningen. Självklart säger de flesta vänsterpolitiker att de är för jämlikhet. Jag hörde det senast i helgen på ett välbesökt ABF-möte som diskuterade just fördelarna för oss alla med ett jämlikt samhälle. Men man behöver bara skrapa på ytan för att denna självklarhet ska bli verkligt pinsam. Få av de företrädare för arbetarrörelsens partier som talar varmt om jämlikhet har nämligen tänkt sig att den ska tillämpas också på dem. Så grym kan väl verkligheten ändå inte vara så att vi ska behöva leva på samma ekonomiska villkor som våra väljare? Att leva på 20-25000 kronor i månaden är det möjligt? Nej, någon svårighet att få dessa i regel högavlönade personer att argumentera för att just deras höga lön är ovanligt väl motiverad brukar inte finnas. Jämlikheten är nog bra i princip, men den bör inte tillämpas alltför dogmatiskt.
De flesta vanliga löntagare frågar sig istället: Varför ska de har mer? Är vi inte alla människor med samma behov? Historiskt är det frågan som underklassen, de upproriska bönderna och arbetarna, alltid ställt. När Adam plöjde och Eva spann vem var då adelsman? Ojämlikheten är således inte naturlig eller skapad av Gud utan av människorna. I alla klassamhällen har drömmen om ett jämlikt samhälle uppstått. Edens lustgård uttrycker denna dröm och tusenårsriket har sin udd riktad mot denna världens rika.
Därför ska vi också idag ställa frågan, inte minst till våra politiska företrädare, är de beredda att leva på samma nivå som sina väljare? Mitt förtroende för dem avgörs i hög grad av hur jag tror att de skulle besvara denna fråga. Tyvärr måste jag konstatera att det är ganska få som övertygar mig. När Göran Persson mitt i brinnande valrörelse byggde sitt "torp" och hans Anitra slogs för sin skyhöga pension övertygade de mig om att de inte var intresserade av ett jämlikt samhälle. När Mona Sahlin utöver sin höga riksdagslön ska ha ett ännu större tillskott från partiet för att kunna matcha Reinfeldt tvivlar jag på att hon verkligen vill ha ett jämlikt samhälle. Och hur är det med Lars Ohly, kan han tänka sig att leva på samma lön som han hade som tågmästare?
Under ett ganska långt politiskt liv har jag lärt mig att ingenting är så lätt som att vänja sig vid privilegier. Har man haft dem ett halvår är de självklara och att mista dem vore en mindre katastrof. Nu tror jag inte att det är möjligt att under nästa mandatperiod skapa det fullständigt jämlika samhället. Men visionen måste finnas och konkreta förslag som verkligen minskar klyftorna i samhället. Redan idag kan arbetarrörelsen i sina egna organisationer visa att man menar allvar med jämlikhetsbudskapet.
Inom samma ämne:
Grön ledartröja
Krönika
Nya utdrag publicerade
Är du nyfiken på hur tidingen ser ut och tröttnat på att läsa på nätet utan bilder? Då rekommenderar vi att du tar en titt på fliken Publikationer. Där ligger just nu ett flertal utdrag ur gamla nummer av Tvärdrag. Nya utdrag idag: En känsla av tillhörighet, Joanna Mossberg skriver om riksdagsledamöternas klasskänsla. Dessutom Katrine Kielos Klassanalysera homofrågan. Båda från nummer 1 2008 - tema De osynliga - Arbetarklassen. Fler utdrag kommer med tiden. Vill du vara säker på att inte missa någonting? Teckna en prenumeration i dag!
Resonans
En bra helg, ett bra val!
Det var lite häftigt att se Mona bli vald i helgen. Lite för att Göran varit sossarnas ansikte nästan hela min politiskt medvetna tid, och det därför är häftigt att höra hur annorlunda det plötsligt låter. Jag tror inte Göran citerade en enda kvinna i sitt tal i lördags. Han brukar för den delen gärna ha någon litterär referens, men inte slår han Mona som citerar ur "Kårnulf was here" och som regelmässigt visar att andra kvinnor inspirerar henne - och citerade Anna Lindh, Margot Wallström och Maryam Yazdanfar.
Resonans / 2 kommentarer
Konsekvenserna av dålig strategi
Nu kom domen för de senaste tre veckornas kaos kring vilka socialdemokraterna ska samarbeta med inför och efter valet 2010. Beslutet att utestänga vänsterpartiet var illa förberett och väckte med rätta starkt motstånd inom stora delar av arbetarrörelsen och med en mängd olika utspel och krumbukter har Mona Sahlin och partiledningen försökt komma undan sitt eget beslut.
Uppenbart har överenskommelser slagits fast mellan s och mp – samtidigt som man i olika omgångar spelar att man är öppen för samarbete med vänsterpartiet. Rapporterna om problem och låsningar mellan partierna, eller snarare mellan s-mp och v, pekar på detta.
Nu krävs inte bara klara besked, för de senaste dagarna visar vad sådana är värda, utan klara förhandlingsresultat.
Socialdemokraterna måste presentera ett regeringsalternativ antingen själva eller ihop med både v och mp. Inte minst veckans tapp på 6,2 procent visar att bägge partierna behövs för en stabil regering.
Annars ökar risken att regeringen kan fortsätta profitera finanskrisen och visa sin enighet, samtidigt som oenigheten ger bilden av en svag opposition.
Sett att komma överens. Ni har ju hela helgen på er!
Daniel Suhonen, redaktör
Resonans
SSU måste göra upp med den strukturella rasismen!
Socialdemokratin har steg för steg tagit feminismen till sig och sett att ett könsförtryck kompletterar klassförtrycket. Nu är det dags att vi även ser hur förtryck på grund av etnicitet finns även i vårt förbund och att vi arbetar för att ge alla samma chanser, oavsett etnisk bakgrund.
Debatt









