Socialdemokrat, här har du din klasskamp

I Skåne är Sverigedemokraterna större än vad de är i någon annan del av landet. De siffror som partiet fick i förra årets riksdagsval låg på samma nivåer som vad Sverigedemokraterna fick i de skånska kommunerna redan i valet 2010. Jag bor i Skåne och är politiskt aktiv i den här kontexten. Därför är jag ständigt medveten om deras närvaro. Och deras ökade närvaro har fått mig att fundera mycket kring klass.

I HÖSTAS KOM det 10 000 personer ur den breda antifascistiska rörelsen till en motdemonstration mot Svenskarnas Parti i Malmö. Det är viktigt. Men när jag några veckor senare vände ryggen till Sverigedemokraterna i Eslöv dyker bara ett tjugotal personer upp. När jag är hemma hos min familj och går vägen från dem till den här lilla stadens station sitter det alltid rasistiska klistermärken på lyktstolparna att riva ner. Skillnaden från Malmö är att det inte sitter ett klistermärke om att vägra arbetslinjen eller krossa patriarkatet bredvid.

JAG UPPLEVER ATT det inte finns så mycket utrymme att organisera sig kring frågor som rör klass i det här samhället. Kanske handlar det om hur vi pratar om klass, eller så handlar det om att ingen pratar om vad klass är. Kanske hänger dessa aspekter samman. När klassdebatten ständigt landar i att medelklassen är de privilegierade. När alla vill vara medelklass (ja, när även min bästa väns mamma som jobbar i ett skolkök definierar sig som medelklass) är det inte konstigt att folk inte förstår varför de ska organisera sig i en klasskamp. Och då organiserar sig folk kring andra frågor som är lika viktiga, till exempel feminism, men som inte heller pratar om klass i termer av att vi ska organisera oss tillsammans för att vi har maktlösheten gemensamt.

MIN VÄN BERÄTTADE en gång om hur hennes pappa som är lastbilschaufför inte kan se sig själv i dagens feminism för att den pratar om den vita heterosexuella mannen som den mest priviligierade. Han förstår liksom inte hur hans söndertrasade och förtidspensionerade kropp med en historia av många sjukskrivningar kan vara den mest priviligierade kroppen i det här samhället.

FEMINISMEN MÅ HA andra problem, och jag är en av de sista att förespråka att män alltid måste inkluderas i den feministiska kampen, men det här visar ändå att vi i arbetarrörelsen för en väldigt osynlig klasskamp idag. Jag vet inte om det handlar om att vi måste skrika högre, bedriva mer studier eller knyta an bättre till feminismen. Vi måste i alla fall tala om det här. Min väns pappa behöver kanske inte se sig själv i dagens feminism, men han behöver kunna se sig själv i dagens arbetarrörelse.

FÖR DET ÄR inte som att det inte pågår någon klasskamp. Klasskamp är till exempel att min undersköterskemamma har varit sjukskriven i ett halvår för att hennes kropp är söndersliten som en följd av att välfärden ständigt nedmonteras. Klasskamp är också att de allra rikaste 85 personerna i världen äger mer än vad jordens fattigaste hälft äger tillsammans. Klasskamp är när EU försöker inskränka på strejkrätten. Klasskamp är att arbetslösheten idag är så hög att arbetsgivarna har en oerhörd makt över de anställda, så när någon anställd klagar är det bara att istället vända sig till nästa person som vill ha råd att betala hyran och köpa mat.

SOCIALDEMOKRATINS ROLL I den breda antifascistiska rörelsen är egentligen självklar. Vår styrka ligger inte bara i att vi är många. Vår styrka är också att vi kan vara många på flera olika platser samtidigt. SSU Skåne organiserar inte bara människor i Lund och Malmö. Vi finns också i Hörby, Staffanstorp och Ängelholm. På liknande vis ser det ut i resten av landet också. Men vi behöver bli starkare, vilket vi blir genom att på ett lättillgängligt sätt visa var konflikten i samhället finns. Folk röstar på Sverigedemokraterna för att de är rasister, men folk är kanske rasister för att ingen pratar om att det går att inskränka på kapitalets makt istället för att ställa människor mot människor. Socialdemokratin kan ha en samhällsanalys som utmanar kapitalismen och samtidigt organisera det stora flertalet på många olika platser. Det finns ingen motsättning där, det ena kanske snarare är en förutsättning för det andra.