Så smiter skatten


Ungefär 46 miljarder kronor försvinner varje år från den svenska statskassan. 46 miljarder som skulle ha gått till välfärden. Men hur går skatteflykten egentligen till?

Vi kan inte med säkerhet säga hur mycket kapital de så kallade skatteparadisen gömmer runt om i världen. I Sveriges fall vet vi att det idag rör sig om upp emot 500 miljarder svenska kronor. Pengar som egentligen skulle gått till den gemensamma välfärden. Detta är ett allvarligt problem.

Ett skatteparadis kan låta spännande, hade jag inte vetat vad begreppet betyder skulle jag antagit att det är något i stil med ”Pojken med guldbyxorna”. Men i själva verket är det ett land, en region eller en stad där det finns undangömda pengar. Pengar som i hemlandet skulle ha skattats. Pengar som inte bara tillhör en person utan flera miljoner människor.

Globaliseringen har frambringat mycket goda saker, en effekt av det är bland annat en snabbt växande ekonomi och snabbare pengaflöden över världens gränser. Men precis som det mesta, har även globalisering nackdelar. Skatteundandrag har blivit allt lättare att utföra. Tillgången till att placera pengar eller vinster i ett land vars skatteprocent inte stämmer överens med den svenska har ökat dramatiskt sedan 2007, och detta för att kontrollen av pengaflödet inte är lika stabiliserat som det en gång var.

2007 framgick det att skattefelet låg på 133 miljarder svenska kronor. 133 miljarder kronor som försvunnit och som inte går tillbaka till välfärden. Det året grundade sig hälften av alla skattefel i det som vi benämner svartjobb, ca en tredjedel av de 133 miljarderna var internationellt placerat kapital. Nio år senare, det vill säga i år, visar det sig att beloppet har höjts från 133, till 500 miljarder kronor, en ökning på över hundra procent.

I Sverige kunde vi så sent som i april detta år, ta del av informationen om att förmögna svenskar hade fått hjälp i Sverige med att placera sina pengar i något som kallas för brevlådeföretag. Ett brevlådeföretag är ett tomt bolag som används av kunder för att helt enkelt slippa betala skatt i sitt hemland. Dessa bolag finns endast på papper och placeras i länder med mycket hård banksekretess, alltså banker som inte har någon skyldighet att förklara verksamheten.

euro

Bild: Maihai Maxim / iStock

 

Brevlådeföretag äger oftast bankkonton i länder där det finns kapitalförvaltning, som i till exempel Nederländerna eller Schweiz, och för att bolaget ska slippa betala skatt så ska verksamheten registreras i ett utland. Dock är inte detta olagligt då brevlådeföretagen även används av affärsmässiga skäl, trots att de allra flesta används som ett sätt att dölja sina inkomster.

Skatteflykt har pågått länge, men det är inte förrän på senare tid som man har insett att det blivit allt svårare att göra något åt fusket. Anledningen är att Sverige under hösten 2015 tecknade avtal med samtliga finanscentra i världen. Med andra ord tecknade Sverige avtal med skatteparadis, och det som står på spel är vår svenska välfärd.

Man räknar alltså med att förmögna svenskar har ungefär 500 miljarder kronor i skatteparadis, vilket innebär 7 miljarder i undanhållen skatt varje år. Lägger man till bolagens skattetrixande med hjälp av skatteparadisen så är vi uppe i 46 miljarder svenska kronor i undanhållen skatt. Låt mig konkretisera vad de 46 miljarder kronorna skulle ha kunnat gå till istället, om de inte hade gömts i skatteparadisen. Det skulle motsvara 344 000 förskolebarn med allt inräknat, det vill säga personal, mat, lokaler, you name it. Den siffran motsvarar två av tre förskolebarn i Sverige idag, alltså mer än hälften, men det motsvarar också till exempel 120 000 svenska undersköterskor, dessutom är det dyrare än vårt Svenska försvar.

På europeisk nivå uppskattas det försvinna 1000 miljarder euro genom skatteflykten varje år, en ofattbar summa som har resulterat i nedskärning av välfärd och mottagning av migranter och flyktingar. Det är till exempel mycket ”billigare” för Europa att ta emot en miljon flyktingar varje år än vad det är att ha riskkapitalister som skattefuskar.

På grund av de kolossala siffrorna har Sverige valt att på senare tid allt oftare kontrollera dolda inkomster i skatteparadis. Det vi vet är att Sverige granskar olika informationskällor som erhåller information kring inkomster som ska beskattas i Sverige. Denna kontrollinformation får Sverige exempelvis reda på genom att upptäcka kontokort som är knutna till bankkonton i skatteparadis, men också genom mediala läckor, det vill säga journalistisk granskning. Exempel på sådana är den senaste läckan om Panamadokumenten. Det finns två institutioner i Sverige som är ansvariga för den så kallade kontrollinformationen och det är Skattemyndigheten, men framförallt Skatteverket.

Det vi också vet är att Sverige är ett land med relativt låga skatter för rika människor i jämförelse med likartade stater, år 2005 avskaffades arvsskatten, år 2007 avskaffades förmögenhetsskatten och fastighetsskatten. Bolagsskatten för företag är idag 22 procent, jämför man det med 1980 är det en minskning på 30 procentenheter. Hur som helst är det också viktigt att notera att skatteflykt inte enbart innebär gömda pengar i brevlådeföretag i olika skatteparadis. Att jobba svart eller ta emot bidrag du egentligen inte har rätt till är också skattefusk.

Skatteverket, som är den ledande institutionen i Sverige i fråga om skatteflykt, menar på att medborgaren bör erhålla skattemoral då institutionen lägger mycket värde i skattemoralen, samtidigt har forskning visat att förtroendet mellan politiker och folket är avgörande för denna moral. Därför finns det ingen garanti för att skattefusk inte kommer ske.

Slutsatsen är egentligen ganska simpel, det finns en grupp människor i samhället som tar springnotor varje dag. De tar del av välfärden utan att riktigt betala för den, och det är just välfärden som tar den största smällen. Detta i sin tur påverkar både dig och mig, för finns det ingen stabil och rik välfärd kan både du och jag bara drömma om bra utbildningar för alla, mat i grund- och gymnasieskola, den äldreomsorg vi har samt tillgång till jämlik sjukvård. Skatteflykt är ett orättvist spel med många förlorare.

Texten publicerades ursprungligen i Tvärdrag nr 4/2016

Läs också –> Så tar vi skatten tillbaka