Liberal läroplanekonomi

 

I den svenska skolan läser hundratals elever varje år kurser som företagsekonomi samt entreprenörskap och företagande. Dessa kurser kan i vissa program redan vara insydda, och i andra vara en möjlighet att lägga till som tillval. I kursen Entreprenörskap och företagande på 100 poäng är det centrala att eleverna ska lära sig att starta upp, driva och avveckla ett företag.

Eleverna får oftast lära sig om en ägandeform där UF-företaget (som ingår i organisationen Ung Företagsamhets utbildning) ska drivas av en ledande chef eller VD. I många fall får inte eleverna i kursen entreprenörskap och företagande lära sig om andra ägandeformer, som kooperation. I det centrala innehållet för kursen står det inte heller specifikt att det är viktigt för eleverna att lära sig om olika ägandeformer och dess för- och nackdelar. Detta är djupt oroande eftersom det finns mycket som visar att medlemmarna i en kooperativ förening mår och trivs mycket bättre när de vet att de kan påverka sin arbetsplats.

Det står inte heller i det centrala innehållet att eleverna ska lära sig något om de negativa effekterna av företag. Några av dessa kan vara negativ miljöpåverkan, kapitalism, globalism och barnarbete. Det är djupt oroande att något sådant inte finns med i läroplanen då det ger en förskönad bild av företag. Att de endast är något positivt och roligt att göra i skolan. Eleverna måste få båda sidorna av bilden när det gäller företag och att detta står tydligt i läroplanen.

Ung Företagsamhet anordnar även väldigt många tävlingar i hela Sverige. Syftet är att kora vinnare i olika kategorier där bäst kategori vinner. Bland åtta kategorier är det endast en som kvalificerar sig till SM-finalen ’’Årets hållbara företagande’’ från varje region. Jag skulle vilja se kategorier som den mest miljövänliga, mest demokratiska, mest jämlika och med mest hänsyn till samhället. Dessa kategorier gör att man tar bort fokus att göra så stor vinst som möjligt i sitt UF-företag och istället satsa andra delar som är viktigt i ett företag.

I det centrala innehållet står det inte heller om kollektivavtal, arbetsskydd eller facket. Om unga företagare inte redan i ung ålder får lära sig om vikten av kollektivavtal för sina anställda eller medlemmar kommer detta sedan inte implementeras i vuxenlivet heller. Facket är det skydd som anställda har gentemot sina arbetsgivare och får inte elever lära sig att detta finns eller är viktigt kommer det inte heller vara en prioritering senare. Det är viktigt att vi som LO:s ungdomsförbund värnar om facket och dess viktiga betydelse i arbetslivet. I det centrala innehållet står det; ’’Några viktiga lagar och andra bestämmelser som styr företagens verksamhet’’. Men det står inget om andra viktiga lagar som LAS, FML, MBL eller AML.

Självklart finns det även elever som gjort något positivt av att driva UF-företag och gjort det till något riktigt bra. Det finns exempel på när SSU:are åstadkommit samhällsförändring genom att starta ett UF-företag. Tyvärr ser vi för lite av sådant i den svenska skolan och det är därför något vi behöver uppmärksamma, se över och förändra.