Jytte Guteland (s): ”Det är nu det gäller”


Idag, måndag, inleds klimattoppmötet i Paris. Om världen ska ta nya steg mot ett internationellt bindande klimatavtal är det nu det gäller. Det skriver Jytte Guteland, Europaparlamentariker (s) och tidigare förbundsordförande för SSU. 

Som utsedd socialdemokratisk förhandlare i Europaparlamentets miljöutskott, som har huvudansvaret för utsläppshandeln, är jag engagerad i arbetet med att ta fram den nya lagstiftningen och är i tät dialog med EU-kommissionen, klimatorganisationer, industri- och energisektorn för att stärka klimatnyttan i utsläppshandeln.

Utsläppshandeln är EU:s enskilt viktigaste verktyg för att minska utsläppen av växthusgaser. Det handlar om riktig klimatpolitik. För att vi ska klara klimatomställningen måste vi ha ett ambitiöst och väl fungerande system för handeln med utsläppsrätter. EU måste visa att vi på allvar är redo att investera i klimatet och framtiden.

Tyvärr finns det många aktörer som inte är intresserade av en stark klimatpolitik utan istället felaktigt skiljer mellan ekonomisk tillväxt och ambitiösa klimatåtgärder. Det är ju precis tvärtom; för att stärka Europas konkurrenskraft och tillväxt måste vi satsa på en klimatsmart, hållbar utveckling. Det kräver ambitiösa klimatmål för utsläppshandeln.

Sverige är ett föregångsland inom klimatarbetet och många svenska företag gör ett proaktivt och bra klimatarbete. Men med ett bättre fungerande system för utsläppshandeln kan hela Europa förbättra arbetet ytterligare. Därför kommer jag att driva följande krav:

1. Ytterligare minskningar av utsläppsrätter för högre klimatnytta

Det finns idag ett överskott av utsläppsrätter på marknaden, vilket skapar obalans. För att utsläppen ska krympa måste därför antalet tillgängliga utsläppsrätter på marknaden minska. EU-kommissionen har föreslagit en minskning av antalet nya utsläppsrätter om 2.2 procent varje år, vilket är ett steg i rätt riktning. EU borde dock, inte minst då det verkar som att det kommer krävas kraftiga gemensamma åtgärder för att nå målet att begränsa temperaturhöjningarna till 2c°, kunna spänna bågen ytterligare. Vi borde klara 2.5 procent årligen. Då krymper utsläppsbubblan och ger snabbare utsläppsminskningar.

2. Modernisering av tilldelningen av gratis utsläppsrätter

För att minska risken att utsläppsintensiv produktion flyttar utanför EU tillåter nuvarande system att utsläppsrätter delas ut gratis när det anses finnas risk för utlandsflykt. Problemet är att det idag är för enkelt att få utsläppsrätter helt kostnadsfritt även för producenter som inte minskat sina utsläpp. Därför måste reglerna skärpas så att det faktiskt lönar sig att minska utsläppen, så att vi får stopp på den nuvarande utsläppsrean. Systemet måste därför ha en tydligare skalning och krav i tilldelandet av gratis utsläppsrätter till industrin.

3. EU-ländernas stöd till industrin ska vara frivilligt

I EU-kommissionens reformförslag uppmanas länderna att ekonomiskt kompensera företag som är utsatta för risk för koldioxidläckage på grund av högre elpriser skapade av utsläppshandeln. Den här typen av stöd riskerar att försena förnyelsen i näringslivet. Jag tycker att stödet ska vara frivilligt, inte tvingande, så att varje EU-land självt bestämmer hur skattepengar används.

4. Det internationella flyget och sjöfarten måste ta ansvar

Det internationella flygets och sjöfartens roll i utsläppsproblematiken måste tas på större allvar. Utsläppen från flyg och sjöfart ökar kraftigt i Europa. Då är det inte rimligt att man undandrar dessa transporter från systemet för utsläppshandeln. Det internationella flyget kommer att inkluderas i utsläppshandeln år 2017 och det är bra. Mer måste dock göras så att även flygets mycket klimatfarliga utsläpp på hög höjd, som är särskilt skadliga, omfattas. Också utsläpp från den internationella sjöfarten, som idag är helt obegränsade, bör omfattas av utsläppshandeln.

Sammanfattningsvis handlar reformen av EU:s system för handeln med utsläppsrätter om att investera i framtiden. Vi behöver ett ambitiöst och tydligt regelverk för att skapa förutsättningarna för att nå långsiktiga klimatmål och möjliggöra en hållbar klimatomställning. Vi behöver en utsläppshandel som förstår industrins villkor och samtidigt stimulerar nödvändig omställning. Min förhoppning är att det kommande året används till ett konstruktivt arbete att förbättra utsläppshandeln, så att den fungerar ännu bättre som EU:s viktigaste klimatpolitiska verktyg.