Resonans 2008-07-03 /  1 kommentar

Den svenska politiska broilern

Resultat och analys av Tvärdrags enkät

Utifrån svaren kan Tvärdrag skissera den typiska politiska gödkycklingen på följande vis:
Broilern är en kvinna i tjugo-tjugofemårs åldern som antingen studerar på högskola eller förvärvsarbetar.
Den svenska politiska broilern aktiverade sig partipolitiskt för att den var intresserad av politik och ville lära sig mer, samtidigt som fyrtio procent kommer från ett hem där föräldrarna är politiskt engagerade i ett parti eller en politisk intresseorganisation. Politiskt intresse verkar gå tidigt i arv, likaså värderingarna; 65 procent hade gått med i politiken innan de började gymnasiet men ingen av de svarande har en förälder som är aktiv i ett annat parti än det egna.
Broilern är saklig, hon engagerade sig av intresse för politiken, varken kompisar eller den sociala verksamheten lockade (här kanske finns en förklaring till varför så få går med: om det inte är lockande socialt och ens kompisar inte värvar).
Hon definierar sig som förtroendevald eller politiker hellre än som en offentlig person och kändis. Fast nästan sex av tio broilers har arvoderade uppdrag genom politiken och varannan har eller har arbetat som politisk tjänsteman.
Inte konstigt då att nära fyra av tio uppger att de planerar sitt privata liv efter mandatperioderna.
Trots idealiteten har nära 60 procent arvoderade politiska uppdrag och sjuttio procent har förvärvsarbetet antingen som heltidspolitiker eller politisk tjänsteman/ombudsman.
Den politiska verksamheten ställer också krav på personerna som är verksamma i den, dels finns krav på tillgänglighet och att arbetsuppgifter utförs. Sjuttiofem procent av svarspersonerna har sin viktigaste e-postadress via sitt politiska uppdrag och var tredje kan ragga på krogen med sitt officiella visitkort.
Broilern är en upptagen person. Inte bara för sitt omfattande föreningsengagemang vid sidan av partipolitiken. Varannan broiler innehar mer än sex politiska uppdrag samtidigt och elva procent har uppemot femton politiska uppdrag. Inte konstigt då att mer än sex av tio någon gång funderat över att hoppa av politiken på grund av arbetsbelastning och press.



Enkät resultat
(I de fall totalsiffran överstiger 100 procent har svarande angett mer än ett alternativ)

Ålder?
12-16
17-19 10,7 %
20-25 60,7 %
26- 25,0%

Sysselsättning?
a)    Förvärvsarbetar 53,5 %
b)    Studerar på högskola 50,0 %
c)    Studerar på gymnasiet 3,5 %
d)    Studerar på grundskolan -
e)    Arbetslös -

Varför gick du med i ett politiskt ungdomsförbund?
a) för att jag brann för politiken 35,7 %
b) för att jag var intresserad av politik och ville lära mig mera -
c) mina kompisar var aktiva 53,5 %
d) den sociala kringverksamheten lockade -
e) jag ville jobba med politik 3,5 %


Hur blev du värvad in i ungdomsförbundet?
a) av kompisar 17,8 %
b) värvades på stan/ i skolan 21,4 %
c) sökte själv upp information 46,4 %
d) familjen/ släkt/ anhöriga värvade mig 10,7 %

Hur definierar du själv ditt engagemang?
a) jag är politiker 21,4 %
b) jag är ungdomspolitiker 7,0 %
c) jag är förtroendevald 50,0 %
d) jag är en offentlig person/kändis -
e) personer som själva angett andra alternativ 17,8 %

Har du visitkort kopplat till något politiskt uppdrag?
Ja 28,5 %
Nej 67,8 %

Din viktigaste e-post är den privat eller kopplad till något politiskt uppdrag?
Privat 21,4 %
Kopplad till ett politiskt uppdrag 75,0 %

Har du arbetat politiskt avlönat?
a)    ja, som förtroendevald 21,4 %
b)    ja, som politisk tjänsteman 53,5 %
c)    nej 35,7 %

Har du kommunala/landstingskommunala/regionala/riksdags uppdrag som renderar arvode?
Ja 57,0 %
Nej 39,0 %



Har du någon gång funderat på att hoppa av politiken pga arbetsbelastning och press?
Ja 60,7 %
Nej 35,7 %


Hur många politiska uppdrag har du? (inräknat i parti-, ungdomsförbund-, eller offentligt)
1-5 42,8 %
6-9 42,8 %
10-15 10,7 %
16-

Hur gammal var du när du anslöt dig till ungdomsförbundet?
12-16 64,2 %
17-19 33,3 %
20-25 10,7 %
26- -

Var finns ditt huvudsakliga sociala umgänge?
a) kompisar i politiken 17,8 %
b) kompisar utanför partipolitiken 14,2 %
c) balanserat umgänge 64,2 %

Planerar du ditt liv (studier, arbete, privatliv) efter mandatperioderna?
Ja 39,2 %
Nej 57,1 %

Är du verksam i föreningslivet utanför partipolitiken?
a) Fritidsorganisationer, ex idrott, kultur och spelföreningar 35,7 %
b) Bruksorganisationer, ex studentorganisationen, bostadsrättföreningen och små – båthamnföreningen 46,4 %
c) Värdegrundsorganisationer, ex Amnesty, Rädda barnen och trossamfund 35,7 %

Är någon av dina föräldrar politiskt verksamma?
a)    Ja, i samma politiska parti som mig själv 32,1 %
b)    Ja, i ett annat politiskt parti än mig själv -
c)    Ja, i en politisk intresseorganisation 7,0 %
d)    Nej 57,1 %




Analys

När Tvärdrag kontaktade personerna i de politiska ungdomsförbundens styrelser ville vi ta reda på vilka de unga är som deltar i partipolitiken. Hur de som kanaliserar sitt politiska engagemang i de etablerade politiska organisationerna ser på sitt engagemang.
De unga som finns i de politiska ungdomsförbunden är inte många, och dess ledarskikt är ännu mindre. Ändå har de till skillnad från unga människor utanför partipolitiken tillgång till nätverk med beslutsfattare och makthavare. Till skillnad från unga människor utanför partipolitiken får de kunskap om hur politisk fungerar. Detta är ett tydligt ojämnt maktförhållande mellan de unga som deltar i partipolitiken och de unga som inte gör det.
Resultatet av Tvärdrags enkät visar att mer än hälften av de tillfrågade valde att delta i partipolitiken mellan tolv och sexton års ålder. Samtidigt säger närmare hälften att de inte blev värvade direkt av organisationerna utan att de själva aktivt sökte information. Ändå har så många som en tredjedel föräldrar som är politiskt verksamma i samma politiska parti. Ingen av de svarande har föräldrar i ett annat politiskt parti.
Någon vinst görs inte på att ifrågasätta motiven till varför unga människor från politiska familjer själva aktiverar sig politiskt. Många av svarspersonerna har en mycket stark och personlig känsla för politiken, vilket säkert är helt naturlig för en person som kommer från en hemmiljö där värderingar diskuteras.
Diskussionen måste istället handla om formerna för hur partipolitiken fungerar. Inte ens en femtedel av svarspersonerna säger att de inte är verksamma i föreningslivet utanför partipolitiken, vilket kan visa på en stark tradition hemifrån att delta i föreningar. Samtidigt uppger mer än hälften av svarspersonerna att de någon gång arbetat med politik som anställda tjänstemän, ytterligare en tendens som visar på hur politiken professionaliseras även bland unga partiaktiva. Att bli medlem i en politisk organisation är ett kollektivt agerande oavsett vilket parti och ideologi.
Därför är ett politiskt engagemang i en förening, en verksamhet eller ett parti så viktiga för en levande demokrati. Att unga ansluter sig till detta är en ödesfråga.
När politiken delas och ägs av många på det viset sker det politiska beslutsfattandet mer transparent och med möjligheter till bättre förankrade beslut.
Och när den inte gör det, ja, då måste demokratin återuppfinna sina kanaler till makten igen.