Feministisk utrikespolitik – en förutsättning för fackliga rättigheter


Allt fler kvinnor får tillträde till den globala arbetsmarknaden. Men ett centralt problem är att deras rättigheter inte utvecklas i samma takt. En socialdemokratisk och feministisk utrikespolitik kan stärka fattiga kvinnors egenmakt på arbetsmarknaden och bidra till en demokratisk utveckling globalt. Det menar Åsa Janlöv, utredare på LO och Blerta Hoti, ordförande för Socialdemokraternas säkerhetspolitiska klubb (SSÄK). 

EFTER ÅTTA ÅR av borgerligt styre har Sverige en rödgrön feministisk regering med ambitionen att arbeta för en fri och rättvis handel globalt. Det framgick tydligt av Stefan Löfvens regeringsförklaring när den nya regeringen tillträdde 3 oktober 2014. Margot Wallström har under sin tid som utrikesminister visat att hon menar allvar med att föra utrikespolitiken i en feministisk riktning.

SOCIALDEMOKRATISK POLITIK GÅR ut på att ge människor makt över sina liv och över de samhällen de lever i. Men förutsättningarna för verkligt inflytande varierar. I de flesta länder i världen har kvinnor lägre status på arbetsmarknaden, och därmed sämre möjligheter att bestämma över sina egna liv. Ett viktigt steg som kan leda till större makt för kvinnor och diskriminerade minoriteter är rätten till jobb. Ett jobb ger ekonomiska möjligheter att påverka sitt eget liv och en starkare plattform i samhället. Kvinnors deltagande på arbetsmarknaden ökar globalt. Trots leder det inte utvecklingen till bättre ekonomiska förutsättningar för kvinnor i jämförelse med män. Könsklyftan i lönesättningen är ett omfattande problem i hela EU och i världen. Majoriteten av kvinnor fortsätter att arbeta inom låglönejobb med dåligt skyddsnät och knappa sociala och fackliga rättigheter.

INOM EU HAR politiken under de senaste 15 åren utvecklats till förmån för företagens ekonomiska friheter. Den inre fria marknaden har stärkts på bekostnad av de fackliga rättigheterna och sociala rättigheterna. Särskilt hårt drabbas anställda inom kvinnodominerande yrken där låga löner, dålig arbetsmiljö och små möjligheter att påverka ofta är en del av vardagen. Utifrån ett genusperspektiv är det viktigt att införa ett socialt protokoll i EU-fördragen så att fackliga rättigheter som rättigheten till en trygg anställning och rätten lika lön för lika arbete värderas lika högt som de ekonomiska friheterna på EU:s inre fria marknad.

A New Global Deal 

VI KAN INTE låta kapitalistiska marknadskrafter styra varken regionalt eller globalt på bekostnad av mänskligt lidande. En förutsättning för ökad jämställhet och jämlikhet på den globala arbetsmarknaden är “A New Global Deal” – en ny världsordning med en balans mellan arbete och kapital, en balans mellan fri och rättvis handel. Detta kan möjliggöras genom att stärka redan existerande plattformer, och det politiska ledarskapet inom institutioner som ILO, FN och EU. Rent konkret handlar det om att etablera en plattform av politik byggd på samförstånd mellan arbetsmarknadens parter på internationell nivå på liknande sätt som Saltsjöbadsavtalet slöts 1938. Saltsjöbadsavtalet lade basen för den svenska arbetsmarknadsmodellen som bygger på samförstånd mellan arbetstagare och arbetsgivare där båda parter tillsammans jobbar för att få bättre företag och ett bättre arbetsliv. Men det räcker inte att tänka nationellt, arbetet för fackliga rättigheter måste ske även globalt.

En politik för rättvis omfördelning

FÖR ATT DEN nya världsordning vi efterlyser ska vara socialt hållbar måste en feministisk politik föras som garanterar kvinnliga arbetares villkor och fackliga inflytande. Det handlar om att möjliggöra för kvinnors egenföretagande, rätten till goda jobb (“decent work”) och om att kvinnor får lagstadgade rättigheter på arbetsmarknaden. Genom en vass och tydlig feministisk utrikespolitik och svenskt utvecklingsbistånd bör resurser omfördelas i syfte att stärka kvinnors roll på arbetsmarknaden och därmed också förstärka kvinnors demokratiska inflytande. Utifrån en utrikespolitisk kontext är ett feministiskt perspektiv på facklig organisering nödvändigt för att komma till bukt med den globalt skeva ekonomiska, sociala och politiska maktfördelningen. Fackliga rättigheter och kvinnors rättigheter är en fråga om mänskliga rättigheter. Därför bör svensk utrikes- och utvecklingspolitik verka för att stärka kvinnors roll i fackligt såväl som politiskt inflytande i länder där exploatering av arbetskraft är stor.

SVERIGE IDAG HAR alla förutsättningar att vara en global förebild för en mer jämlik och jämställd värld. Därför är det viktigt att Sverige stärker sin hållning i multilaterala sammanhang i bland annat EU, FN och ILO. Det behövs ett tydligt politiskt ledarskap på den globalpolitiska arenan som betonar vikten av schysta arbetsvillkor och att dessa måste genomsyras av ett genusperspektiv.

DE NYLIBERALA HÖGERKRAFTER som fortsätter dominera politiken med sin dogmatiska syn på att marknaden löser allt hämmar en social, ekonomisk och ekologisk utveckling. Därför är vi övertygade om att det är upp till socialdemokratin, som bottnar i en internationell och feministisk solidaritetsrörelse, att bana vägen för kvinnors aktörskap för ett mer hållbart samhälle, lokalt som globalt.