Ekonomisk jämlikhet är sexigt

 

I USA-valets primärval förra året fick den demokratiska socialisten Bernie Sanders fler röster än Donald Trump och Hillary Clinton tillsammans bland unga väljare. Och inte med en liten marginal. Bland väljare under 30 år fick Sanders hela 29 procent fler röster än de två andra stora presidentaspiranterna. Genom att profilera sig som den enda stora kandidaten med ekonomisk jämlikhet som sin hjärtefråga lyckades den tidigare relativt okända senatorn Bernie Sanders bli ofantligt populär, något som ingen politisk bedömare kunnat förutspå. Detta skedde trots att han hade det enorma politiska handikappet som socialism innebär i USA, men ändå genomförde han det omöjliga, att bli den tredje populäraste kandidaten.

Här i Sverige har vi i den socialdemokratiska rörelsen nu börjat smörja kugghjulen i vårt kampanjmaskineri inför 2018. Trots våra halvdana opinionssiffror finns det ett hopp bland de trognaste gråsossarna att ”så länge vi fokuserar på trygga kort som arbete, utbildning och välfärd så vinner vi nog”. Dessa tre frågor är förstås väldigt viktiga frågor. Det är frågor som ofta är fokusområden under kampanjer, tal och första maj-demonstrationer. Det är också hjärtefrågor hos vår väljarbas. Men den grupp som vi har svårt med att attrahera är inte direkt vår väljarbas. Det är unga väljare som är vår främsta utmaning. Väljarbarometrar har visat att endast 17,6 procent av väljare under 30 stöttar oss i Socialdemokraterna. Det är här som ekonomisk jämlikhet kommer in i bilden. Ekonomisk jämlikhet är nämligen enormt sexigt bland oss unga. Sanders i USA såväl som labourledaren Jeremy Corbyn i Storbritannien är exempel på politiker som har ekonomisk jämlikhet som paradgren. Unga väljare flockas kring dessa politiker.

Men det är inte bara unga som engageras av jämlikhetsfrågan. Undersökningar har visat att en tydlig majoritet av svenskarna (hela 80-90 procent) tycker att de ekonomiska klyftorna är för stora. Och forskningen ger oss rätt. Ekonomisk ojämlikhet är nämligen inte bara ett problem ur en moralisk och solidarisk synvinkel. Det finns också forskning som pekar på att ekonomisk ojämlikhet har en negativ effekt på demokratin, sammanhållning, hälsa och kriminalitet. Internationella valutafonden och OECD har också konstaterat att ojämlikhet påverkar tillväxten negativt.

Den ekonomiska ojämlikheten är ett allvarligt problem i hela världen, inklusive Sverige. I Sverige ökar inkomstklyftorna i 286 av våra 290 kommuner. Sedan början av 90-talet har inkomstklyftorna i Sverige vuxit mer än i något annat västland. Den rikaste procentens andel av inkomsterna är lika ojämlik som på 40-talet. Även förmögenhetsklyftan ökar. Utvecklingen går alltså mot en tydlig riktning: en liten ekonomisk elit drar ifrån och blir rikare och rikare.

Sverige har befunnit sig i denna negativa spiral sedan 80-talet. Det har bidragit till ett missnöje som vi i den socialdemokratiska rörelsen inte lyckats fånga upp och kanalisera till produktiv politik. Beviset? Sverigedemokraterna. SD:s framgång grundar sig i en högerpopulistisk anti-etablissemangsretorik som livnär sig på missnöje mot vad som uppfattas som eliten. SD har växt sig stora genom att vara det parti som fångat detta missnöje. Men istället för att kanalisera missnöjet till faktabaserad och rimlig politik (som vi i Socialdemokraterna borde ha gjort) har Sverigedemokraterna nått framgång genom att ställa grupper mot varandra.

Många tror att det bästa sättet att besegra Sverigedemokraterna är genom att besegra själva missnöjet. Det är helt fel strategi. Missnöjet och ilskan är berättigad när den rikaste procentens andel av inkomsterna är lika ojämlikt fördelad som på 40-talet. Men medan SD har vuxit genom en irrationell politik som riktar ilskan mot b.la. flyktingar så kan vi i Socialdemokraterna istället vinna stöd genom att rikta ilskan mot den ekonomiska ojämlikheten.

Ekonomisk jämlikhet är en fråga som är enormt sexig bland oss unga, där det finns möjlighet att bekämpa SD och där en stor majoritet av väljarna håller med oss i den svenska socialdemokratin. Helt enkelt en fråga som det ligger i vårt intresse att göra till valfråga. Om SSU går in i valkampanjen 2018 med ekonomisk jämlikhet som fokusområde har vi goda chanser att göra en riktigt bra valrörelse. Men det ligger även i vårt intresse att göra ekonomisk jämlikhet till fokusområde av den simpla anledningen att S har rekordlågt stöd bland unga – den målgrupp som utgör framtiden.