Det yttersta förtrycket


 Bild: Elin Berge

”Ingen man vill gifta sig med en kvinna som inte är omskuren. Om du ska bli gift se till att du blir omskuren.” De orden fällde min mormor till mig precis innan jag skulle åka på några månaders semester till Eritrea sommaren 1999. Fortfarande könsstympas kvinnor på många platser i världen, och för att bryta det måste vi både se till att förövarna åtalas och döms här i Sverige, men också att stödja organisationer som jobbar mot dessa sedvänjor.

Jag åkte till Eritrea och bestämde mig för att använda min tid till att volontärjobba hos National Union of Eritrean Youth and Students (NUEYS) som arbetade mot kvinnlig könsstympning. Min mormors ord fick mig att inse hur viktigt det är att jobba mot de förlegade traditionerna. För förespråkarna tror på allvar att en kvinna som inte är könsstympad inte är vuxen och ren. De tror att ingreppen garanterar synbar oskuld. Eller att klitoris egentligen är ett manligt organ och genom att avlägsna den undgår flickan att blir tvåkönad. Myterna om klitoris är många som bland annat att de kvinnor som har kvar sin klitoris blir galna och att de kan punktera mannen vid samlag.

Många människor använder begreppet kvinnlig omskärelse utan att förstå att de förringar övergreppen. De menar att det är ungefär samma sak som manlig omskärelse men det är det inte. Det enda korrekta begreppet att använda är kvinnlig könsstympning, på engelska Female Genital Mutilation (FGM). För det är stympning som mer än tre miljoner flickor utsätts för årligen och av dessa dör 10 procent på grund av fysiska komplikationer som uppstår efter övergreppen. Enligt WHO är mera än 135 miljoner kvinnor könsstympade i världen.

Olika teorier om varför

Kvinnlig könsstympning har utförts i mera än 3000 år och det finns olika teorier om vart det uppstod. En teori hävdar att övergreppen spred sig från det antika Egypten till andra delar av Afrika. Man har bland annat funnit egyptiska mumier av kvinnor som har blivit könsstympade. Andra hävdar att arabiska nomadfolk stympade flickor och att deras syfte skulle ha varit att hindra sexuella övergrepp på ensamma herdeflickor, när de befann sig långt från hemmet med sin boskap. Ytterligare en teori hävdar att man på arabiska halvön, idag Saudiarabien, tillämpade ingreppen för att bevara flickors dygd tills de överlämnades till en ”rättmätig ägare”. En genomgång av historien visar att könsstympning har tillämpats i olika länder. Romarna använde en närbesläktad metod, där de fäste ett lås i form av ett spänne i de yttre blygläpparna för att bevara kvinnornas kyskhet. I Västeuropa könsstympades kvinnor ända in på 1900-talet. Det utfördes av läkare och uppfattades som ett legitimt sätt att dämpa hysteri, sinnessjukdom och "översexuell aktivitet" bland kvinnor.

Det finns fyra olika typer av könsstympning och det varierar hur allvarliga de är. Den första typen kallas för sunna och är ett av de minst omfattande ingreppen. Namnet kommer från arabiskan och islam och betyder tradition. Många tror därför att islam föreskriver övergreppet. Ingreppet går ut på att man avlägsnar klitorisförhuden och yttersta toppen av klitoris.

Den andra typen går under namnet klitoridektomi och är vanligare och mer omfattande än Sunna. Hela klitoris och delar av inre blygläpparna skärs bort. Den tredje typen kallas för infibulation eller faraonisk omskärelse (könsstympning) och är det mest omfattande ingreppet. Förutom klitoris och de inre blygdläpparna skärs även större delen av de yttre blygdläpparna bort. Sedan syr man ihop slidöppningen med tråd eller fästes med varandra med hjälp av taggar från buskar. Taggarna fungerar ungefär då som säkerhetsnålar. Kvar lämnas ett hål stort som ett riskorn där urin och menstruationsblod ska komma ut. I vissa fall lämnar barnmorskan eller den som utför ingreppet en liten träpinne eller dylikt i hålet för att hindra total sammanväxt. Slutligen finns den fjärde typen, den ”mildaste”. Ingreppet går ut på prickning eller rispning av klitoris med ett vasst eller spetsigt föremål. Själva poängen är att flickan ska börja blöda under ingreppet.

Mycket smärtsamt ingrepp

Ingreppen utförs av traditionella barnmorskor men det är vanligare att äldre bykvinnor gör det. När en flicka skall opereras, förs hon i allmänhet till en avsides belägen plats. Hon placeras i liggande eller halvläggande ställning med benen isär. En av kvinnorna sätter sig under flickan och håller fast hennes anklar med sina fötter medan en annan håller i hennes armar. Om det är små barn som ska utsättas för övergreppet räcker det oftast med en medhjälpare.

Vissa folkgrupper använder sig av olika bedövningsmetoder. En del låter flickorna bada i kallt vatten, andra låter dem dricka alkoholhaltiga drycker eller utföra rituella danser och sång strax före ingreppet. Men ingen av metoderna har någon riktig effekt. Ett vasst instrument som kökskniv, rakblad, glasskärva eller krossad flaskhals används och oftast är de inte rengjorda. För att hindra blodflödet efter ingreppet använder man sand, jord, aska eller örtblandning. De flickor som utsätts för faraonisk stympning får sina ben hopbundna för att såret ska läka snabbare. Man använder sig av ett bandage som viras runt benen från knäna upp till midjan. Sedan får flickan ligga still i mellan 14 och 40 dagar.

Alla flickor som utsätts för övergreppen stöter på fysiska och psykiska komplikationer. De omedelbara fysiska komplikationerna i anslutning till ingreppet är bland annat svåra smärtor, livshotande blödning, skador på intilliggande vävnader och svårigheter att kissa med akut njurskada som följd. Senare får många flickor samlivsproblem som smärtsamma samlag och kroniska underlivsinfektioner som kan leda till att de inte kan få barn. Men också fistelbildningar i underlivet, det vill säga sjukliga förändringar i form av en extra kanal i de inre vävnaderna på grund av att den naturliga passagen är skadade. De psykiska komplikationerna är svårare att redogöra för eftersom kvinnor som utsätts för övergreppen vill sällan tala om det.

Övergreppen sker vid olika åldrar, alltifrån första levnadsveckan upp till 18 års ålder, beroende på vilket land och folkgrupp som flickan tillhör. Det danska justitieministeriet redovisade en kartläggning år 2002 som till exempel visade att i Kamerun är 15 procent av flickorna stympade, Eritrea 80 procent, Somalia 98 procent, Kenya 50 procent och i Egypten 55 procent. Kartläggningen visade att de som tillämpar traditionerna är såväl muslimer, katoliker, protestanter som ateister med flera.  

Tradition och patriarkat, inte religion

Under min vistelse i Eritrea hänvisade både muslimer och kristna till koranen och bibeln för att rättfärdiga kvinnlig könsstympning. Men traditionen är äldre än både kristendomen och islam. Trots att många muslimer och bland annat min mormor hänvisar till koranen så nämns inte kvinnlig könsstympning alls i muslimernas heligaste bok. Inte heller nämns kvinnlig könsstympning i bibeln. Det visar att övergreppen inte har med religion att göra utan det är traditioner.

I Sverige har könsstympning varit förbjuden sedan 1982. 1999 skärptes lagen och kom då att gälla även stympning som utförts i länder där det är lagligt. Vilket innebär att både föräldrar och andra ansvariga kan åtalas i Sverige även om brottet skett utomlands. Straffet för könsstympning kan bli fängelse i upp till tio år. Men det var inte förrän i år som det första åtalet kom. En man i Göteborg fälldes då i tingsrätten och dömdes till fyra års fängelse för att han tillät könsstympning av sin dotter. Domen välkomnades av olika organisationer och många hoppades att det skulle underlätta för flera flickor att anmäla övergreppen men också att fler åtal skulle komma. När religiösa ledarna för olika samfund gick ut i december 2005 i ett gemensamt upprop som sa att kvinnlig könsstympning inte hör hemma i någon religion tog kampen mot kvinnlig könsstympning många steg framåt.

Kvinnor i traditionella samhällen värderas utifrån sin roll som hustru och moder och anses vara underställd mannen. Kvinnan i sig själv har knappaste något värde. Det har däremot mannen. Kvinnor ses oftast som ett investeringsobjekt. Männen behöver då ett medel för att kontrollera och behärska sina investeringar, i detta fall kvinnors sexualitet. Mannens maktställning baserar sig bland annat på han kan få kvinnan underkuvad, att bara han har rätt till hennes sexualitet och avkomma. Kvinnlig könsstympning har sina rötter i diskriminering av kvinnor och viljan att kontrollera kvinnors sexualitet. Det är ett medel för att placera flickor i föreskrivna roller inom familjen och samhället. Det är därför nära förbundet med kvinnans ojämlika ställning i politiska, sociala och ekonomiska strukturer i de samhällen där kvinnlig könsstympning tillämpas. Kvinnlig könsstympning strider mot FN:s barnkonvention men också mot mänskliga rättigheter. Det innebär att regeringar som inte vidtar åtgärder för att stoppa könsstympning bryter mot dessa åtaganden. Kvinnlig könsstympning tillsammans med andra former av våld mot kvinnor och traditionella sedvänjor är angrepp mot kvinnors värde och jämlikhet. Efter min resa lyckades jag övertyga min mormor, men det är många flera som behöver övertygas och stå upp för de mänskliga rättigheterna.

Idag kommer fler än 8000 flickor utsättas för tortyr i form av kvinnlig könsstympning. De flickorna kommer att skadas psykiskt och fysiskt och berövas sin sexualitet. Varken jag eller du får sitta still och tro att traditionerna ska dö ut av sig själva. Det är när vi studerar ämnet, kräver att bistånd ska ges till organisationer som jobbar mot könsstympning och när vi lyfter upp frågan på dagordningen som förändring är möjlig.