Basinkomst, en feministisk reform? (Katerin Mendez)

Foto: Angelika Sliwinski

Foto: Angelika Sliwinski

Basinkomst innebär att alla invånare i ett land skulle få en garan­terad inkomst utan krav på motpres­tation. Detta har lyfts fram som en viktig feministisk fråga, bland annat av Feministiskt initiativs socialpolitiska talesperson Katerin Mendez.

– Jag föredrar termen basinkomst framför medborgarlön, det ska inte vara villkorat ens på medborgarskap. Basinkomst är en garanterad grundtrygghet. En inkomst utan, och det här är det viktiga, krav på motprestation.

Men för Mendez är basinkomst mer än en fråga om grundtrygghet. En inkomst bortkopplad från lönearbetet gör att vi kan ägna oss åt annat än att bara arbeta, vilket hon också lyfter som en feministisk strategi.

– Jag representerar ett parti med en intersektionell analys, vilket betyder att vi är feminister som ser hur olika maktordningar upprätthåller varandra. Feminism i sig är ett verktyg som hjälper oss att syna makt, och målet är ju också att omfördela makten. Tid är en maktfaktor som ofta räknas bort. I ett samhälle där vi tvingas sälja vår arbetskraft för att överleva så sker detta på bekostnad av tid att leva och aktivt kunna delta i samhället. Det blir i förlängningen också en fråga om demokrati. Därför ser jag basinkomst som en feministisk fråga.

Hon lyfter fram att kvinnor inte bara tvingas lönearbeta utan också förväntas ta större ansvar om hemmet, barn och omsorg. Även hemarbetet sker på bekostnad av kvinnors tid. Samtidigt finns det de som hävdar att konsekvensen av basinkomst skulle bli att kvinnor i än högre utsträckning skulle förpassas till oavlönat hemarbete, eftersom de ändå får en garanterad inkomst från staten.

– Det är intressant, för jag tänker såhär, hur föreställer vi oss basinkomst som reform då? Tänker vi att det ska ske från en dag till en annan och som en isolerad företeelse? Om basinkomst är ett demokratiprojekt så går det hand i hand med ökad jämställdhet. Jag ser det som en process. Basinkomst kräver att vi tar ett ställningstagande kring hur vi organiserar samhället och vilka värden vi vill premiera.

Skillnaden mot befintliga socialförsäkringssystem är också att basinkomst underlättar för människor som av olika skäl står utanför arbetsmarknaden, menar Mendez.

– Ett av problemen med socialförsäkringarna är att de är inkomstgrundade. Jag brukar prata om att vi har en strukturell arbetslöshet i Sverige. Det betyder att 400 000 människor måste stå utanför arbetsmarknaden för att hålla inflationen nere. I en sådan verklighet hamnar människor i ett socialförsäkringssystem som förpassar dem till ett liv i fattigdom. Det fungerar bra så länge du kan vara en del av den ordinarie arbetskraften. Men är du en del av den ständiga reserven så tvingas du förr eller senare vända dig till socialtjänsten som är väldigt villkorad och kräver att man avsäger sig den egna makten och ställer sig till samhällets förfogande. Vi kvinnor tvingas ju dessutom sälja vår arbetskraft till lägre pris än vad männen gör. Hälften av alla kvinnor som kommer gå i pension kommer att få fattigpension, det vill säga garantipension plus bostadstillägg. Det här är den grundtrygghet som vi har, den räcker inte till och funkar inte, för att den är baserad på vad du har tjänat genom livet. Den är orättvis från början i sin utformning.

Utifrån detta tycker Mendez att basinkomst skulle bespara oss onödigt lidande. Istället för att behöva vänta i veckor och månader i hopp om att få ut försäkringspengar vet man att man har en garanterad inkomst som kommer varje månad. Hon lyfter också fram internationella exempel på när system med basinkomst har provats och vilken roll det spelat för kvinnor.

– I USA prövades det under 70-talet i ett antal delstater. Och om vi pratar ur ett feministiskt perspektiv så visar de försöken att skilsmässotalen ökade. Många kvinnor valde att stå på egna ben. Någon har sagt att basinkomst skapar grund för ”fuck off ”-pengar.

Men flest exempel på där man testat basinkomst finns att hämta i utvecklingsländer där det inte finns några befintliga trygghetssystem. Där framhåller Mendez att det både fungerar som grundtrygghet, frigör tid att leva men också innebär den basala skillnaden mellan att ha mat på bordet eller inte. Att få basinkomst kan också generera större inkomster på sikt. Och även om Sverige har ett befintligt socialförsäkringssystem, som i viss mån hotas av förslaget om basinkomst, tror Mendez att vi har alla möjligheter att prova det.

– Men detaljnivåerna är jättesvåra att föreställa sig idag. Vad händer till exempel med pensionerna och vad händer med A- kassan om det blir en reform? Jag föreslår en statlig utredning som får presentera för- och nackdelar. Först då kan vi ta detaljdiskussionen, vi vet för lite nu. Där vi befinner oss idag så är det mycket mer en ideologisk fråga.

 

Läs också vad Kommunals utredare Ulrika Lorentzi tycker om basinkomst här

Vill du diskutera basinkomst på SSU-möte, studiecirkel eller kurs? Klicka här!